Klassregler

VEGA ENTYPSREGLER 2006

Vega One Design Association (VODA)
Svenska VEGA-förbundet "VEGAklubben"
Albin VEGA entypsklassregler 2006

Introduktion
Dessa Albin VEGA klassregler inkluderar de ändrade regler — som introducerar en tredje class kallad "Touring Class", men reglerna för
"Racing Class" och "Cruising Class" förblir oförändrade — så som de bestämdes vid VODA-mötet i Århus, Danmark, juli 2002, och
bekräftades vid VODA-mötet i Marstrand, Sverige, juli 2004. (Se också BILAGA 3) Dessutom har vissa mindre textförbättringar gjorts.
Vid VODA-mötet 2004 blev också beslutat att regeln om minsta motorvikt om 120 kg skulle slopas och att man i stället skulle lägga vikten
vid att kontrollera flytmärkena och att båten flyter enligt dessa så som anges under punkt III F.
Dessa regler ersätter de regler som antogs i Karlskrona den 5 juli 1988, och även dem som antogs i november 1970 och reviderades vid
VODA-mötet i december 1972 och september 1975, kallade "VEGA ENTYPSREGEL 1976. RULES FOR THE VEGA CLASS".
De regler som här anges gäller för Albin VEGA-kryssare, ritad av Per Brohäll, och avser alla skrov som har tillverkats från formar som gjordes,
direkt eller indirekt, från den ursprungliga pluggen.
I detta dokument är Albin VEGA-kryssaren benämnd VEGA.
I. ADMINISTRATION

A. Internationell administration

1. VEGA-KLASSENS ENTYPSREGLER administreras internationellt av VEGA One Design Association, VODA, som är det internationella
organet för samarbete mellan de nationella VEGA-förbunden.

2. VODA är den högsta myndigheten för VEGA-klassens entypsregler. Ett nationellt VEGA-förbund får inte ändra innehållet i entypsregeln på
något sätt som har betydelse vid utfärdandet av klassbevis för entypsklassen. Tillfälliga nationella undantag (dispenser) och nationella
begränsningar är tillåtna. Undantag ska behandlas på det sätt som föreskrivs nedan i kapitel IV: Undantag.

3. Förslag till ändring av någon av VEGA-KLASSENS ENTYPSREGLER skall ställas till VODAs sekretariat på det sätt som föreskrivs i VODAs stadgar.

4. VODAs officiella språk är engelska. Om frågor rörande tolkningen av dessa regler skulle uppstå, så skall den engelska texten vara vägledande.


B. Nationell administration

1. VEGA-KLASSENS ENTYPSREGLER administreras i resp land av den nationella VEGA-klass-organisationen.

2. Den nationella VEGA-klassens organisation i Sverige är VEGA-KLUBBEN, som är det officiella klassförbundet inom Svenska Seglarförbundet.

3. Förslag till ändring av någon REGEL skall först presenteras för VODA enligt II.A.3. Sedan VODA antagit ändringen får varje nationell VEGA
organisation antaga den nya regeln vid ett årsmöte eller vid ett extra möte utlyst vid årsmötet. Det krävs en majoritet av 2/3 av de närvarande båtägande
klubbmedlemmarna för ett giltigt beslut. Den föreslagna ändringen måste också rapporteras till Svenska Seglarförbundet innan den blir giltig.

4. Båtägaren ansvarar för att han anskaffar klassbevis.

5. Efter det att båten är mätt skall ett mätprotokoll skrivas i två exemplar, vilka skall signeras av mätningsmannen och ägaren. Om ägaren själv gör
mätningarna, så ska mätprotokollet bevittnas och undertecknas av en person som själv har giltigt certifikat i Vegaklassen eller av 2 Vegaägare, som
är medlemmar i VEGAklubben. En kopia skall sändas till VEGA-KLUBBEN, som, efter att ha kontrollerat och godkänt protokollet, skall utfärda ett
klassbevis. Permanenta eller tidsbegränsade dispenser (se IV.A) skall antecknas i klassbeviset.
Klassbeviset och en gällande utgåva av VEGA-KLASSENS ENTYPSREGLER skall finnas ombord under kappsegling, och dessa dokument skall visas
på begäran av vem som helst som representerar en nationell VEGA-organisation eller nationellt seglarförbund eller den organisation som arrangerar kappseglingen.

 6. Klassbeviset skall gälla i högst fyra år. Det skall kontrolleras varje år beträffande tillägg eller ändringar på båt och utrustning. Denna kontroll skall
stödjas av mätningar, då detta behövs.

 7. Båtens ägare är skyldig att försäkra sig om att hans båt, när den kappseglar, stämmer med VEGA-KLASSENS ENTYPSREGLER och mätprotokollet.

8. Om båten byter ägare blir klassbeviset ogiltigt. Den nye ägaren måste skaffa ett nytt klassbevis på det sätt som beskrivs i punkterna II.B.4, 5 och 6.

9. Ett nationellt klassförbund får utforma sin egen metod att utfärda klassbevis, om denna stämmer med andan och avsikten som uttryckts ovan. Om detta
görs, så skall VODA informeras och dess godkännande inhämtas.


II. Mått och mätmetoder

A. Allmänt

 1. Om ej annat har specificera gäller IYRUs mätinstruktioner.

 2. Där det inte klart står att ett mått är begränsande (maximum eller minimum) och där toleranser inte är särskilt angivna, skall följande toleranser gälla:

  Mått:                 Tolerans:
  0 -   1000 mm   ± 1,00 %
  1001 - 3000 mm  ± 0,50 %
  >3001       mm  ± 0,25 %

 3 Mätprotokollet kan laddas ner från VEGAklubbens hemsida.
 

B. Skrov, köl, roder och däck med sittbrunn

 1. Skrov, köl, däck, sittbrunn och rufftak skall vara tillverkade av glasfiberarmerad polyester (GRP). Rodret får tillverkas av valfritt material.

 

 2. Roder, skrov och köl skall tillverkas i formar och dimensioner, vilka har tagits, direkt eller indirekt, från den plugg, som gjordes av Larsson Trade AB för den
första serien VEGA-kryssare. Däck, rufföverbyggnad och sittbrunn skall ha samma form som någon av de modeller som tillverkats av Larsson Trade AB eller
Albin Marin AB. Se även ritning 4.
Därför behöver inga mått tagas av dessa komponenter.

 3 Följande mått gäller:

   L.ö.a    8250 mm ± 15 mm
   L.v.l    7000 mm ingen tolerans
   Bredd (max)  2460 mm ± 15 mm
   Djup   min 1170 mm
   Deplacement min 2300 kg

 4. Kölbarlasten skall bestå av
   bly     100 kg ± 4,o %
   järn      740 kg ± 2,5 %
   polyester/sand   75 kg ± 4,0 %
   Totalt     915 kg ± 25 kg

C. Rigg och rundhult

 Rigg och rundhult skall överensstämma med ritning nr 2 .

 1. Masten

  a. Masten skall vara tillverkad av aluminium-legering. Mastprofilens dimensioner skall inte bli mindre än 135 x 95 mm och vara jämntjock och utan avsmalning.
    Mastprofilens vikt (utan segelränna, om denna ej är inbyggd i masten) skall inte vara mindre än 2,5 kg/m.

   Masten skall ha en skena eller en inbyggd profil för storsegeltravare.

   Avståndet mellan vantet och mastens sida mätt längs spridaren skall inte vara mindre än 755 mm.

   Den stående riggen skall fästas enligt Per Brohälls ritning för mätning av rigg, daterad 10 nov 1970, reviderad 24 nov 1970. (Se ritning 2)

   Alla vant och stag skall vara av 1 x 19 trådig rostfri wire, minst 5 mm i diameter och måste vara fästade i båtens ytterkant. Ett inre förstag får ej monteras.

   Fall får dragas inuti masten.

  b. Mastfoten får inte flyttas från den plats den fick vid tillverkningen. När nya VEGA-kryssare byggs eller äldre repareras, skall avståndet från stävens förliga
    sida (utan stålbeslag) till mastens försida (J) vara 3100 mm.

  c. Masten skall ha två mätband. Dessa skall vara svarta, 25 mm breda och målade på masten eller markerade med svarta påklistrade band.

   Det nedre bandets överkant skall anbringas minst 1166 mm över språnglinjen tvärs masten (811 + 355 mm, se ritning BILAGA 2) eller minst 811 mm från
  mastens nedre ända.

   Det övre bandets underkant skall anbringas max 7900 mm över det undre bandets överkant. (7900 mm = P = avståndet mellan banden.)

  d. Förstaget eller en tänkt skärningspunkt mellan mastens framkant och förstagets förlängning skall ligga max 8273 mm över det nedre bandets överkant.
    (Max I = 9340 mm. Se ritning BILAGA 2.)

  e. Spinnakerbommen får inte fästas till masten högre än 2075 mm över masten nedre ända.


 2. Storsegelbommen.

  a. Bommen skall vara tillverkad av aluminium-legering. Profilens höjd skall vara max 105 mm.

   Bommens längd från mastens akterkant till bomnocken skall vara 3500 ± 50 mm.

   Bommens skall väga minst 6,75 kg, inklusive rullrevsbeslag och masttravare.

  b. Bommens skall ha ett mätband, svart, 25 mm brett och målat på bommen. eller märkerat med svart påklistrat band.

   Mätbandets förliga kant skall anbringas max 3300 mm från mastskenans (eller profilens) botten.

  c. Skot får fästas till storsegel eller bom på valfritt sätt.

  d. Kicktalja eller kickstång får fästas i mastfotens beslag eller i röstjärnen.


 3. Bom för spinnaker eller genua.

  a. Masten skall ha en skena som sitter centralt och vertikalt på mastens försida. Bommen får fästas till en ringformad detalj som glider på denna skena.
    En extra ring på skenan för samma ändamål är tillåten .

  b. Spinnakerbommens längd, mätt när bommen är satt tvärskepps och horisontellt, från bommens yttersta ändan till mastens symmetriplan långskepps
      skall vara max 3100 mm.


 D. Segel
Antalet mätta och godkända segel ombord är valfritt, men under kappsegling får inga andra segel finnas ombord.

  Segel får tillverkas av valfritt material, men stela segel är icke tillåtna.

  Seglen skall mätas på sätt som föreskrivs av den nationella VEGA-organisationen. Måtten skall noteras i mätprotokollet. Förseglens LP-mått skall
  skrivas på seglen med vattensäkert bläck nära och ovanför halshornet. Se även ritning 1. När segel skall mätas, skall dessa vara platt utlagda på en
  slät yta, så att mått kan tagas utan att man behöver sträcka segelduken.


  1. Storsegel

   a. Storseglet får inte trimmas utanför den inre kanten av något mätband.

   b. Antal lattor är fritt liksom lattornas längd.

   c. Storseglet skall mätas på 1/4, 1/2 och 3/4 av akterlikets längd. Måtten skall tagas vinkelrätt mot förliket. Storseglets bredd enligt ovan får vara vid

    1/4 av höjden max 2870 mm (0,87E då E = 3300 mm),

    1/2 av höjden max 2000 mm (0.60E),

    3/4 av höjden max 1120 mm (0,34E).

   

   d. Skäddans längd (mätt horisontalt) får inte överstiga 114 mm.

e. Storseglets märkning skall finnas på seglets båda sidor, rygg mot rygg, och vara ett svart V-tecken med en röd 4-uddig stjärna exakt så som visas i
    ritning 5. Därtill ska båtens serienummer finnas, i svart, på seglets båda sidor och nedanför V-märket (företrädesvis ska siffrorna på styrbordssidan ligga
    över dem på babordssidan), såvida ej nationell myndighet eller IYRU kappseglingsregler föreskriver något annat.


  2. Fock och genua

   

   a. Det kortaste avståndet från skothornet ( den tänkta punkt där akterliket och underkanten möts) till förliket (LP) skall inte vara mer än 4650 mm.

   b. Lattor får användas under förutsättning att

    (1) Lattan inte är längre än 248 mm (8% av J);

    (2) Lattans förända skall vara för om mastens centrum;

    (3) Högst 4 lattor används och dessa är jämnt fördelade över hela akterliket.

   c. Förseglena skall skotas till block, som är fästa vid relingslisten vid däckets utsida. Försegel får inte skotas genom block på storsegelbommen.

   d. Två försegel får skotas på samma sida endast om ett av förseglena är ett segel som mätts som spinnaker och det andra är ett en fock eller genua .

   e. En anordning för att ge förseglets en aerodynamiskt bättre infästning till förstaget (ex headfoil) är tillåtet endast om den är en del av en rullningsanordning
      för förseglet. Vid kappsegling med en sådan anordning får inte rullen tagas av.
3. Andra försegel
   a. Spinnaker

    Stående lik  max 9340 mm
    Största bredd  max 5580 mm

    Bredden på halva höjden får ej understiga 75% av bredden vid seglets botten (det kortaste avståndet mellan de nedre hörnen). De stående liken måste vara
    lika långa och seglet måste vara symmetriskt kring en linje från toppen till underkantens mitt.

b. Genacker.
Osymmetrisk "långfärds-spinnaker" ("cruising spinnaker"), vars bredd på halva höjden är större än 50% av bredden vid seglets botten, får mätas och användas
som spinnaker. Om bredden på halva höjden är mindre än 50% av bredden vid seglets botten, så skall seglet mätas (LP max 4650 mm) och skotas som ett
försegel (genua).


 E. Inredning och förstärkning av skrovet.

  Båten skall vara inredd och utrustad i överensstämmelse med inredningsritningen "(Larsson Trade) 1968-08-26 No LT-153" eller med de mindre ändringar som
  införts av senare tillverkare. Ändringar får göras, dock ej på sådant sätt att vikten koncentreras midskepps.

  Förstärkningar av skrov, mastbalk etc är tillåtna.


 F. Vikt

  1. En kappseglingsklar båt får inte väga mindre än 2300 kg.

  2. Kontroll av vikten.

   a. Båten behöver inte vägas. Istället kan vikten kontrolleras med hjälp av flytmärkena. Det nominella deplacementet när båten flyter just på märkena är 2300 kg.

   b. Flytmärkena ska vara två skruvar.

    En i fören 1116 mm från språnglinjen, mätt längs stäven.

    En i aktern 350 mm från akterspegelns nedersta punkt, mätt föröver utmed skrovet i centrumlinjen.


  3. Utrustning, som skall vara ombord när vikten kontrolleras:

   Vid kontroll av flytläge (deplacement) skall båten vara normalt kappseglingsutrustad och utan konsumerbara förråd och kläder och utan besättning. Detta innebär
  att båten skall vara komplett riggad och ha alla normalt använda segel ombord. Navigations- och pentryutrustning skall vara ombord liksom förtöjnings-, ankrings-
  och säkerhetsutrustning samt 1 eller 2 batterier med kapacitet minst 40 Ah . Vatten-, bränsle och eventuell sumptank skall vara nästan tomma (dvs fyllda till högst
  en fjärdedel av sin ursprungliga kapacitet).


  4. Metod för viktkontroll

   Med den utrustning som finns ombord trimmas båten att flyta parallellt med flytmärkena. Dessa skall då ligga i eller under vattenytan.

  5. Om båten flyter ovanför flytmärkena måste den belastas. Denna extra vikt (om sådan behövs) och dess plats skall antecknas i mätprotokollet och vikten måste
  finnas fastsatt på angiven plats under kappsegling. Kontrollen av flytmärkena må utföras med hjälp av två mätkejor. Se PPENDIX 2 och ritning 3.

  6. Efter det att vikten har kontrollerats och godkänts får lösa föremål placeras på valfri plats ombord.


 G. Tvärskepps stabilitet

  1. Tvärskeppsstabiliteten hos en korrekt utrustad båt i kappseglingsskick skall inte vara mer än 520 Nm (Newton meter) (53 kpm) för 1 lutning.

  2. Om det finns något tvekan om en båt är gynnad i detta avseende av någon som helst orsak, kan stabilitetsprovning begäras och skall då utföras av behörig
    medlem i den nationella VEGA klassens organisation.

  3. Båtens ägare ansvarar för att båten blir provad.

  4. Då tvärskeppsstabiliteten kontrolleras skall båten vara trimmad som beskrivs i punkt II.F.4, dock får en spinnakerbom användas vid kontrollen.

  5. Kontrollmetoden beskrivs i BILAGA 1.


 H. Motor och propeller

   a. Båten skall ha en permanent installerad inombordsmotor
   b. Motorn skall alltid vara placerad inom det utrymme för motor som visas på konstruktionsritningen.
c. Propellern får ha ställbara, hopfällbara eller fasta blad.
d. Med motorn igång måste båten kunna göra 5 knops fart.
   

 

 I. Säkerhetsutrustning och navigationshjälpmedel

  1. Minst ett mantåg lägst 300 mm över däck skall finnas. Mantåget behöver ej vara fastsatt i stävräckets akterstötta, men höjden vid denna punkt skall vara minst
      100 mm över däck.

  2. Säkerhetsutrustning skall finnas ombord i enlighet med gällande kappseglingsföreskrifter. Om räddningsflotte skall medföras, så skall denna vara placerad på
    däck eller i sittbrunnen.

  3. Radio och elektroniska hjälpmedel får användas i enlighet med gällande kappseglings¬föreskrifter.


III. Undantag, dispenser

 A. Definitioner

  1. Dispenser kan vara permanenta, tidsbegränsade eller tillfälliga.

  2. En dispens får utfärdas av den nationella VEGA-klassorganisationen, (i Sverige VEGA-KLUBBEN), till en VEGA-ägare, om båten i alla andra avseenden
      uppfyller kraven för ett klassbevis.

  3. Permanenta dispenser bör inte utfärdas utan föregående samråd med VODA, så att sådana dispenser kan samordnas internationellt.


 B. Permanenta dispenser får utfärdas till båtar som redan hade dispens under VEGA entypsregel 1976 avseende olikartade master levererade senast den 28 okt 1970.


 C. Nationell kappsegling Se BILAGA 3 för tillåtelse av olika kappseglande klasser!

  1. Tidsbegränsade dispenser får utfärdas för en viss period (vanligtvis en seglingssäsong), om VEGA-KLUBBEN anser att avvikelsen från entypsregeln inte ger
      båten oskälig fördel, när den kappseglar. Efter försöksperioden, under vilken dispensen gäller, ska den tillfälliga dispensen antingen göras om till en permanent
      dispens eller blir den automatiskt ogiltig.

  2. Tillfälliga dispenser får utfärdas av VEGA-KLUBBEN - eller kan denna delegera denna rätt till kappseglingskommittén för en viss segling eller serie - för
      VEGA-kryssare, som deltar i en viss regatta eller serie, om VEGA-KLUBBEN - eller kommittén - anser att avvikelsen inte ger båten oskälig fördel, när den
      kappseglar.


 D. Internationell kappsegling Se BILAGA 3 för tillåtelse av olika kappseglande klasser!

  Tillfälliga dispenser får utfärdas vid internationella kappseglingar i VEGA-klass (ex VEGA International Friendship Regatta, VEGA IFR) av den ansvarige
  kappseglingsledaren på rekommendation av en mätkommitté, som har bildats för tillfället och består av representanter för de deltagande nationerna.
  Information om sådana dispenser skall göras tillgänglig för VEGA-skepparna innan regattan startar.
 
 BILAGA 1 (Appendix 1)

Tvärskeppsstabilitet: Mätmetod (to paragraf III.G.5)

1. Syftet med den mätmetod, som beskrivs nedan, är att säkerställa att tvärskeppsstabiliteten är sådan att ett påfört moment av 520 Nm (53 kpm) skall kränga
    båten minst 1.

2. Redskap för kontrollmätningen kan vara: En stång, som är symmetrisk kring sin mittpunkt (t ex en spinnakerbom), en behållare med skruvlock (eller hink) och
    en tunn lina för att fästa behållaren till stången, en genomskinlig slang med insides diameter minst 12 mm och c:a 10 l vatten.

3. Mätmetod:

 a. Slangen fästs vid toppvanten på sådant sätt att centrumavståndet mellan slangens ändar är 2450 mm och så att slangen i mitten vilar på rufftaket och ändarna
    sitter c:a 0,5 m högre. Slangen fylls med vatten till omkring 0,2 m under slangändarna. Vid dessa anbringas en skala (eller ett stycke tejp) längs slängen på
    vilken olika vattennivåer kan avläsas (eller märkas).

 b. På den stång som skall användas, sätts ett märke på en plats som kommer 3000 mm från mastens centrum när den ena stångändan är fäst vid masten och den
    andra najas till framsidan av toppvantet .

 c. Pålen vägs och en vikt, W, framräknas, så att W = 15 kg minus stångens halva vikt.

 d. Vattenbehållaren och linan placeras på en våg och behållaren fylls med vatten till vågen visar W ± 50 g.

 e. Stången (spinnakerbommen) sticks in mellan det ena främre undervantet och toppvantet och lyfts sedan till horisontalläge, varpå den najas till framsidan av toppvantet.

 f. Tyngden W (alltså behållaren med vatten och tillhörande lina) fästs vid stången vid 3000 mm märket.

 g. Vattennivån i slangen avläses vid båda ändarna och antecknas i mm (eller markeras på tejpremsan).

 h. Tyngden W tas bort.

 i. Vattennivån i slangen noteras i mm (markeras på tejpremsan). (Detta blir "mittmärket".)

 j. Förfarandet upprepas med stång och tyngd ut på den andra sidan.


4. Mätresultat:

Avståndet mellan den översta och nedersta vattenytan i slangen på resp sida, mätta och markerade så som beskrivits ovan, skall inte vara mindre än 16 mm.

Bilaga 2 (Appendix 2) (till paragraf III.F.6)
Alternativ metod för att kontrollera vegans flytläge (se ritning 3)
Denna metod är lämplig för en VEGA vars ursprungliga flytmärken har försvunnit eller är osynliga, särskilt under aktern. Två tunna kedjor behövs, båda förlängda
med en tunn lina som kan läggas fast till pulpit resp. pushpit. Dessa kedjor ska förvaras av regattakommittén.
Häng ner en kedja, som är 918 mm lång 3 mm från stävens högsta punkt.
Häng ner en kedja som är 752 mm lång 3 mm från akterns högsta punkt (däcket ej inräknat) i centrumlinjen.
Vid denna måtning ska båten vara utrustad enligt paragraf III.F.3 och trimmad enligt III.F.4 – 5, så att den flyter parallellt med kedjornas lösa ändar.
Kontrollera genom att titta på de lösa ändarna (när ingen finns ombord på båten). Kedjornas ändar ska vara under eller i vattenytan samtidigt.

Bilaga 3 (Appendix 3) (till I, INTRODUKTION, och IV, UNDANTAG C och G)
Kappsegling med Vegan i olika klasser vid Vega International Friendship Regattas, Vega IFR .
1. Under de gångna åren har det uppstått behov att tillåta VEGA-seglare utan spinnaker, eller dem som har en icke mätt båt, att deltaga i särskilda klasser och
startfält. Det har sedan tidigare funnits två sådana klasser för båtar som mätts enligt entypsregeln, nämligen "Racing Class" med spinnaker eller genaker och
"Cruising Class" utan sådana försegel. Vid VODA-mötet 2002-07-15 antogs ett förslag att introducera en tredje klass för alla vegor som inte mäter in enligt
entypsregeln.
2. Kappseglingsklasser som är kända och godkända av VODA:
a. VEGA Racing Class
Alla båtar i Racing Class måste vara Vega One Design standardbåtar, som har mätt in enligt VEGA entypsregler (med mätbrev och entypsbevis från den
nationella VEGA-organisationen). Racing Class seglar med spinnaker och/eller genaker.
b. VEGA Cruising Class
Alla båtar i Cruising Class måste vara Vega One Design standardbåtar, som har mätt in enligt VEGA entypsregler (med mätbrev och entypsbevis från den
nationella vegaorganisationen). I Cruising Class är spinnaker och genaker inte tillåtna.
c. VEGA Touring Class
VEGA Touring Class är öppen för alla båtar som inte uppfyller entypsregelns bestämmelser . Tillåtna segel under kappsegling bestäms av den nationella vega
organisation som övervakar regattan.
d. Anmärkning:
Det antal klasser som seglar vid en viss IFR kan vara färre än tre,. Beslut tas av den nationella vega-organisation som övervakar regattan.
 
Ritning 1 Segelplan
Hämtas från den engelska förlagan!
 
Ritning nr 2 Rigg
Hämtas från den engelska förlagan!
 
Ritning nr 3 (Se bilaga 3) Alternativ metod för att kontrollera vegans flytläge (se ritning 3)
Denna ritning finns troligen hos Joop Wagenmaker. Jag antar att den visar hur man monterar kedjorna. Jag har nog aldrig sett den.
 
Ritning nr 4 (Se bilaga ) interior drawing
"(Larsson Trade AB) 1968-08-26 No LT- 153" ; Drawing 4)


Ritning nr 5 VEGA-tecknet i storseglet
Finns i den engelska förlagan till entypsregeltexten och även ovan i den svenska översättningen.